Rätten att reparera blir allt viktigare

Rätten att reparera: det blir ett allt viktigare ämne inom bilindustrin. Och det är inte förvånande, eftersom delar har varit få eller inte tillgängliga de senaste åren. Dessutom är elektroniska komponenter nu krypterade, vilket gör det praktiskt taget omöjligt att åtgärda problemet utan stöd från tillverkaren. Finns lösningen kanske i ny lagstiftning? Vi dyker in i det aktuella läget för rätten att reparera!

Vad exakt innebär rätten till reparation?

De senaste åren har rörelsen som stödjer Rätten att reparera växt. Rätten till reparation är en filosofi där människor får möjlighet att självständigt reparera (elektroniska) apparater och andra varor i händelse av en defekt. För att göra detta möjligt kommer ett antal nuvarande restriktioner att behöva hävas enligt rätten att reparera:

  • Restriktioner i design
  • (Krypterad) programvara
  • Restriktioner i reservdelar
  • Bristande kommunikation om reparationsbarhet

Tanken bakom rätten att reparera är tydlig: främja ersättning framför nytt, vilket leder till en mer hållbar ekonomi, mindre (elektroniskt) avfall och lägre kostnader. För fordonsindustrin är detta givetvis ett ämne som legat högt på agendan i många år och är därför en av drivkrafterna för denna rätt. Och det är inte förvånande: cirka 80 % av de europeiska bilföretagen är inte märkeshandlare med bra stöd från biltillverkaren.

De allra flesta bilföretag verkar därför självständigt och för att utföra komplexa reparationer är de därför mycket beroende av verktyg och delar från biltillverkare och specialister. Och om dessa tillverkare inte erbjuder en öppning till eftermarknaden kommer en monopolställning långsamt att uppstå. Denna situation förstärks dessutom ytterligare av det faktum att delar nu ofta limmas och krypteras i bilarna. Kombinera detta med det faktum att själva produkternas teknologi blir allt mer komplex och du kommer att förstå att det är mycket svårt att erbjuda reparation som ett alternativ nuförtiden.

Ny reparationslagstiftning

Även om rätten till reparation fortfarande inte är självklar, ökar efterfrågan på ny lagstiftning. Och de första stegen i detta togs av Europaparlamentet 2020, vilket gjorde reservdelar mycket mer lättillgängliga för reparationsspecialister. Ett år senare (2021) följde EU med ny lagstiftning som föreskrev att företag måste göra sin utrustning mer hållbar och erbjuda reservdelar i upp till tio år efter produktionsdatum. Dessa bestämmelser infördes för belysning, tvättmaskiner, diskmaskiner och kylskåp. Ett bra steg i rätt riktning.

Frankrike ligger nu långt före resten av Europa. De är ledande inom rätten att reparera. Sedan flera år tillbaka har "la loi anti-gaspillage pour une économieulaire" varit i kraft i Frankrike. Det innebär att elektroniska produkter måste förses med en etikett. Denna poäng indikerar produktens reparerbarhet på en skala från 1 till 10. Ett antal kriterier är viktiga här, inklusive tillgänglighet och kostnad för reservdelar.

Konsumenter letar också efter ett alternativ till nytt

Det är därför tydligt att saker och ting har förändrats de senaste åren. Forskning från Eurobarometerundersökningen visar att 79 % av de europeiska konsumenterna anser att tillverkare enligt lag bör vara skyldiga att göra det lättare att reparera eller byta ut elektroniska enheter. Det finns därför fler och fler tillverkare som använder reparerbarheten av sin del som ett "unik försäljningsargument".

Som ett ledande företag inom återtillverkningsindustrin kommer ACTRONICS också att fortsätta arbeta hårt för att erbjuda ett hållbart och kostnadseffektivt alternativ till nya delar idag, imorgon och i framtiden. Vi är övertygade om att den cirkulära ekonomin kommer att bli allt viktigare.

Läs mer om delar i elbilar och hybridbilar